behydan
Old English
Etymology
From be- + hȳdan.
Verb
behȳdan
- To hide, conceal, cover; bethatch.
Conjugation
Conjugation of behȳdan (weak class 1)
infinitive | behȳdan | tō behȳdenne |
---|---|---|
indicative | present | past |
1st-person singular | behȳde | behȳdde |
2nd-person singular | behȳdest | behȳddest |
3rd-person singular | behȳdeþ | behȳdde |
plural | behȳdaþ | behȳddon |
subjunctive | present | past |
singular | behȳde | behȳdde |
plural | behȳden | behȳdden |
imperative | ||
singular | behȳd | |
plural | behȳdaþ | |
participle | present | past |
behȳdende | behȳded |
Descendants
- Middle English: bihīden, behīden