befängd
Swedish
Etymology
From Old Swedish befængdher (“possessed by an evil spirit”), the past participle of Old Swedish befængia (“to apprehend”). Compare the word eldfängd. Cognate of German befangen and Dutch bevangen.
Adjective
befängd (comparative befängdare, superlative befängdast)
- preposterous, ridiculous
Declension
| Inflection of befängd | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | befängd | befängdare | befängdast |
| Neuter singular | befängt | befängdare | befängdast |
| Plural | befängda | befängdare | befängdast |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | befängde | befängdare | befängdaste |
| All | befängda | befängdare | befängdaste |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. | |||
References
- befängd in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- befängd in Svensk ordbok (SO)
- befängd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- befängd in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
- befänga in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 1: A-L