ǫ́ðr
Westrobothnian
Etymology
From Old Norse æðr, from Proto-Germanic *ēdrǭ, *ēþrǭ.
Pronunciation
- (Umeå, Bygdeå) IPA(key): [¹oːr][1]
- (Burträsk, Lövånger, Skellefteå) IPA(key): [¹ɑːr][1]
- Rhymes: -óːr
Noun
ǫ́ðr f (definite ǫ́ðrʼa, plural ǫ́ðrʼ, definite plural ǫ́ðren)
- Vein.[1]
Alternative forms
- år
- ader
Derived terms
- ǫ́ðrsǫ́r
Related terms
- ǫ́ðrʼ
References
- Lindgren, J. V., “åder r.”, in Orbok över Burträskmålet, page 161