åtskilja
Swedish
Etymology
åt + skilja
Verb
åtskilja (present åtskiljer, preterite åtskilde or åtskiljde, supine åtskilt or åtskiljt, imperative åtskilj)
- to separate, to part
- Synonyms: skilja åt, sära
- to distinguish (between)
- Synonym: sära på
Conjugation
Conjugation of åtskilja (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | åtskilja | åtskiljas | ||
| Supine | åtskilt | åtskilts | ||
| Imperative | åtskilj | — | ||
| Imper. plural1 | åtskiljen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | åtskiljer | åtskilde | åtskiljs, åtskiljes | åtskildes |
| Ind. plural1 | åtskilja | åtskilde | åtskiljas | åtskildes |
| Subjunctive2 | åtskilje | åtskilde | åtskiljes | åtskildes |
| Participles | ||||
| Present participle | åtskiljande | |||
| Past participle | åtskild | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
- åtskilja in Svensk ordbok (SO)
- åtskilja in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- åtskilja in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)