vapen
See also: våpen
Swedish
Etymology
From Old Norse vápn, from Proto-Germanic *wēpną.
Pronunciation
audio (file)
Noun
vapen n
- a weapon; an instrument of attack or defense used in combat
- a coat of arms
Declension
| Declension of vapen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | vapen | vapnet | vapen | vapnen |
| Genitive | vapens | vapnets | vapens | vapnens |
Related terms
- atomvapen
- automatvapen
- beväpna
- eldvapen
- flygvapen
- jaktvapen
- kärnvapen
- kommunvapen
- landskapsvapen
- länsvapen
- massförstörelsevapen
- riksvapen
- skjutvapen
- stadsvapen
- statsvapen
- vapenbok
- vapendragare
- vapenexport
- vapenfabrik
- vapenhus
- vapeninnehav
- vapenlicens
- vapenmakt
- vapensköld
- vapenslag
- vapenstillestånd
- vapensystem
- vapenvila
- väpnare