uppbåda
Swedish
Verb
uppbåda (present uppbådar, preterite uppbådade, supine uppbådat, imperative uppbåda)
- to mobilize, to muster (a group of people for some purpose, or something more abstract, like enthusiasm or strength)
Conjugation
Conjugation of uppbåda (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | uppbåda | uppbådas | ||
| Supine | uppbådat | uppbådats | ||
| Imperative | uppbåda | — | ||
| Imper. plural1 | uppbåden | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | uppbådar | uppbådade | uppbådas | uppbådades |
| Ind. plural1 | uppbåda | uppbådade | uppbådas | uppbådades |
| Subjunctive2 | uppbåde | uppbådade | uppbådes | uppbådades |
| Participles | ||||
| Present participle | uppbådande | |||
| Past participle | uppbådad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
- uppbåda in Svensk ordbok (SO)
- uppbåda in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- uppbåda in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)