tjuv

tjuv

Norwegian Bokmål

Etymology

From Old Norse þjófr, from Proto-Germanic *þeubaz.

Noun

tjuv m (definite singular tjuven, indefinite plural tjuver, definite plural tjuvene)

1. alternative form of tyv

Derived terms

• butikktjuv

References

• “tjuv” in The Bokmål Dictionary.

---

Norwegian Nynorsk

Etymology

From Old Norse þjófr, from Proto-Germanic *þeubaz.

Noun

tjuv m (definite singular tjuven, indefinite plural tjuvar, definite plural tjuvane)

1. a thief (one who carries out theft)

Derived terms

• butikktjuv

References

• “tjuv” in The Nynorsk Dictionary.

---

Swedish

Etymology

From Old Swedish þiūver, from Old Norse þjófr, from Proto-Germanic *þeubaz.

Pronunciation

• IPA^(key): /ɕʉːv/

• Audio

  (file)

• Rhymes: -ʉːv

Noun

tjuv c

1. thief (one who carries out theft)

Declension

Declension of tjuv
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tjuv	tjuven	tjuvar	tjuvarna
Genitive	tjuvs	tjuvens	tjuvars	tjuvarnas

Related terms

inbrottstjuv tjuva tjuvaktig tjuvdans tjuveri tjuvfiska tjuvfiske tjuvgods tjuvgubbe tjuvgömma tjuvgömmare tjuvhålla

tjuvjakt tjuvkika tjuvknep tjuvkoppla tjuvlarm tjuvliga tjuvlyssna tjuvlyssning tjuvläsa tjuvläsning tjuvmjölka tjuvmjölkning

tjuvnad tjuvnyp tjuvnäste tjuvpojke tjuvröka tjuvrökning tjuvsamhälle tjuvsena tjuvskjuta tjuvskytt tjuvspel tjuvstart

tjuvstarta tjuvsäker tjuvtag tjuvtitt tjuvtitta tjuvtjock tjuvtrick tjuvtryck tjuvtrycka tjuvträna tjuvvittja tjuvåka tjuvåkning

References

• tjuv in Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (13th ed., online)

---

Westrobothnian

Etymology

From Old Norse þjó n (“thigh; scythe heel”), from Proto-Germanic *þeuhą.

Noun

tjuv n

1. scythe heel

Alternative forms

• tjio
• tju