söndra
Swedish
Verb
söndra (present söndrar, preterite söndrade, supine söndrat, imperative söndra)
- to divide (cause division/disagreement within)
- De försöker söndra oss, för tillsammans är vi för starka
- They're trying to divide us, because together, we are too strong
Conjugation
Conjugation of söndra (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | söndra | söndras | ||
Supine | söndrat | söndrats | ||
Imperative | söndra | — | ||
Imper. plural1 | söndren | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | söndrar | söndrade | söndras | söndrades |
Ind. plural1 | söndra | söndrade | söndras | söndrades |
Subjunctive2 | söndre | söndrade | söndres | söndrades |
Participles | ||||
Present participle | söndrande | |||
Past participle | söndrad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Derived terms
- söndra och härska (“divide and conquer”)
References
- söndra in Svensk ordbok (SO)
- söndra in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- söndra in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)