spågubbe
Swedish
Etymology
spå (“foretell”) + gubbe (“older man”)
Noun
spågubbe c
- Synonym of spåman (“fortune-teller, diviner”) (and older)
Declension
| Declension of spågubbe | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | spågubbe | spågubben | spågubbar | spågubbarna |
| Genitive | spågubbes | spågubbens | spågubbars | spågubbarnas |
References
- spågubbe in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)