skåda
See also: skada
Swedish
Etymology
From Old Swedish skuþa, skoþa, from Old Norse skoða, from Proto-Germanic *skuþōną. Related with skön (“fair, beautiful”).
Pronunciation
- IPA(key): /ˈskoːˌda/
Audio (file)
Verb
skåda (present skådar, preterite skådade, supine skådat, imperative skåda)
- (dated, poetic) to watch, to behold
- skåda inte en given häst i munnen ― don't look a gift horse in the mouth
- 1891, Viktor Rydberg (lyrics), “Betlehems stjärna [The star of Bethlehem]”:
- Herden, som sover trött, barnet, som slumrar sött, vakna vid underbar korus av röster, skåda en härligt klar stjärna i öster.
- The shepherd, sleeping tired, the child, dozing sweetly, wake at a wonderful chorus of voices, see a lovely bright star in the East.
- Synonyms: betrakta, titta på
Usage notes
- Today mainly present as last term in compounds, in the form of -skådare, “watcher” in the meaning of “someone who looks at”. See below.
Conjugation
Conjugation of skåda (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | skåda | skådas | ||
| Supine | skådat | skådats | ||
| Imperative | skåda | — | ||
| Imper. plural1 | skåden | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | skådar | skådade | skådas | skådades |
| Ind. plural1 | skåda | skådade | skådas | skådades |
| Subjunctive2 | skåde | skådade | skådes | skådades |
| Participles | ||||
| Present participle | skådande | |||
| Past participle | skådad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Derived terms
- beskåda
- fågelskådare
- fågelskådning
- genomskåda
- skådebana
- skådebröd
- skådeplats
- skådeprocess
- skådespel
- skådespelare
- åskåda
- åskådare
Further reading
- skåda in Svensk ordbok.
Anagrams
- kådas