skakel
Swedish
Alternative forms
- skackel
Etymology
Inherited from Old Swedish skakul, from Old Norse skǫkull, from Proto-Germanic *skakulaz. Cognate of English shackle. Doublet of schackel.
Noun
skakel c
- trace, tug (rod that connects a cart with the harness on each side of the draft animal)
Declension
Declension of skakel | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | skakel | skakeln | skaklar | skaklarna |
Genitive | skakels | skakelns | skaklars | skaklarnas |
Synonyms
- skalm
Derived terms
- hoppa över skaklarna
References
- skakel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- skakel in Svensk ordbok (SO)
- skakel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)