självrådig
Swedish
Etymology
själv + rådig
Adjective
självrådig (comparative självrådigare, superlative självrådigast)
- self-willed
Declension
| Inflection of självrådig | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | självrådig | självrådigare | självrådigast |
| Neuter singular | självrådigt | självrådigare | självrådigast |
| Plural | självrådiga | självrådigare | självrådigast |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | självrådige | självrådigare | självrådigaste |
| All | självrådiga | självrådigare | självrådigaste |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. | |||
Synonyms
- egenmäktig
- maktfullkomlig
Derived terms
- självrådighet
References
- självrådig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- självrådig in Svensk ordbok (SO)
- självrådig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)