apprehensus
Latin
Etymology
Perfect passive participle of apprehendō.
Participle
apprehēnsus (feminine apprehēnsa, neuter apprehēnsum); first/second-declension participle
- apprehended, arrested
- understood, comprehended
Declension
First/second-declension adjective.
Number | Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Case / Gender | Masculine | Feminine | Neuter | Masculine | Feminine | Neuter | |
Nominative | apprehēnsus | apprehēnsa | apprehēnsum | apprehēnsī | apprehēnsae | apprehēnsa | |
Genitive | apprehēnsī | apprehēnsae | apprehēnsī | apprehēnsōrum | apprehēnsārum | apprehēnsōrum | |
Dative | apprehēnsō | apprehēnsō | apprehēnsīs | ||||
Accusative | apprehēnsum | apprehēnsam | apprehēnsum | apprehēnsōs | apprehēnsās | apprehēnsa | |
Ablative | apprehēnsō | apprehēnsā | apprehēnsō | apprehēnsīs | |||
Vocative | apprehēnse | apprehēnsa | apprehēnsum | apprehēnsī | apprehēnsae | apprehēnsa |
Descendants
- Catalan: après
- French: appris
- Italian: appreso
- Portuguese: apreenso
- Romanian: aprins
- Spanish: apreso