predicaat
Dutch
Alternative forms
- predikaat (superseded)
Etymology
Borrowed from French prédicat, from Middle French predicat, from Latin praedicātum.
Pronunciation
- IPA(key): /ˌpreː.diˈkaːt/
- Hyphenation: pre‧di‧caat
- Rhymes: -aːt
Noun
predicaat n (plural predicaten)
- (logic) predicate
- (grammar) predicate
- Synonym: gezegde
- (formal) label, name
- Synonym: benaming
Related terms
- predicatief