omyndigförklara
Swedish
Etymology
omyndig + förklara (“declare”)
Verb
omyndigförklara (present omyndigförklarar, preterite omyndigförklarade, supine omyndigförklarat, imperative omyndigförklara)
- to declare legally incompetent (due to mental condition or the like)
Conjugation
Conjugation of omyndigförklara (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | omyndigförklara | omyndigförklaras | ||
| Supine | omyndigförklarat | omyndigförklarats | ||
| Imperative | omyndigförklara | — | ||
| Imper. plural1 | omyndigförklaren | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | omyndigförklarar | omyndigförklarade | omyndigförklaras | omyndigförklarades |
| Ind. plural1 | omyndigförklara | omyndigförklarade | omyndigförklaras | omyndigförklarades |
| Subjunctive2 | omyndigförklare | omyndigförklarade | omyndigförklares | omyndigförklarades |
| Participles | ||||
| Present participle | omyndigförklarande | |||
| Past participle | omyndigförklarad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
- omyndigförklara in Svensk ordbok (SO)
- omyndigförklara in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- omyndigförklara in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)