motståndsman
Swedish
Etymology
motstånd + -s- + man. Attested since 1944.
Noun
motståndsman c
- resistor, member of a resistance movement
Declension
| Declension of motståndsman | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | motståndsman | motståndsmannen | motståndsmän | motståndsmännen |
| Genitive | motståndsmans | motståndsmannens | motståndsmäns | motståndsmännens |
Synonyms
- partisan
Related terms
- motståndsrörelse
References
- motståndsman in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- motståndsman in Svensk ordbok (SO)
- motståndsman in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)