läcka
See also: lacka
Swedish
Etymology
From Old Norse leka, from Proto-Germanic *lekaną.
Pronunciation
- IPA(key): /ˈlɛˌka/
- Rhymes: -²ɛka
Noun
läcka c
- a leak; a crack, crevice, fissure, or hole which admits water or other fluid, or lets it escape.
- a leak; the entrance or escape of a fluid through a crack, fissure, or other aperture.
- a leak; the person through whom information, especially secret information, escapes.
Declension
| Declension of läcka | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | läcka | läckan | läckor | läckorna |
| Genitive | läckas | läckans | läckors | läckornas |
Related terms
- läckage
Verb
läcka (present läcker, preterite läckte, supine läckt, imperative läck)
- to leak; to allow fluid to escape or enter something that should be sealed.
- to leak; to reveal secret information.
Conjugation
Conjugation of läcka (weak)
| Active | Passive | |
|---|---|---|
| Infinitive | läcka | läckas |
| Present tense | läcker | läcks , läckes |
| Past tense | läckte | läcktes |
| Supine | läckt | läckts |
| Imperative | läck | — |
| Present participle | läckande | |
| Past participle | läckt | |