knarka
Swedish
Etymology
The original form of the verb is attested in writing from 1587 but has roots further back in Old Swedish.[1] The modern meaning "to use narcotics" is attested since 1959.[2] The original meaning has fallen out of use in modern times and the verb is now almost solely used in the context of using narcotics.
Pronunciation
- (Swedish) IPA(key): /ˈknarˌka/
Verb
knarka (present knarkar, preterite knarkade, supine knarkat, imperative knarka)
- (colloquial) To use narcotics or (illicit) drugs.
- 1987, Dagens Nyheter, May 21.
- Det är inte förbjudet att knarka, men det är förbjudet att stjäla, langa och gör inbrott, och ju längre tid som går innan man ingriper, desto strängare blir straffet.
- It's not illegal to use narcotics, but it's illegal to engage in stealing, fencing and burglary, and the the longer you wait before intervening, the harsher the punishment will be.
- Det är inte förbjudet att knarka, men det är förbjudet att stjäla, langa och gör inbrott, och ju längre tid som går innan man ingriper, desto strängare blir straffet.
- 1987, Dagens Nyheter, May 21.
- (colloquial) To use or consume something intensely or excessively; to binge on.
- 2012, Ålandstidningen, September 1.
- Vad finns bättre att göra nu när höstrusket kommer än att lägga sig under en filt i soffan och knarka tv-serier? .
- With the approach of chilly autumn weather, is there anything better than lying under a blanket on the couch, binging on TV series?
- Vad finns bättre att göra nu när höstrusket kommer än att lägga sig under en filt i soffan och knarka tv-serier? .
- 2012, Ålandstidningen, September 1.
- (archaic) To make a creaking sound.
- 1587, E.P. Helsingius, Synonymorum libellus.
- Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
- Grease the cart so it won't creak.
- Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
- 1895, Erik Axel Karlfeldt, Vildmarks- och kärleksvisor.
- En knarkande gungstol.
- A creaking rocking chair.
- En knarkande gungstol.
- 1587, E.P. Helsingius, Synonymorum libellus.
Conjugation
Conjugation of knarka (weak)
Active | Passive | |
---|---|---|
Infinitive | knarka | knarkas |
Present tense | knarkar | knarkas |
Past tense | knarkade | knarkades |
Supine | knarkat | knarkats |
Imperative | knarka | — |
Present participle | knarkande | |
Past participle | knarkad |
See also
- knark
- knarkare
References
- Svenska Akademiens ordbok, column K1571
- Nationalakademiens ordbok, "knarka".