jämställa
Swedish
Etymology
From jämn + ställa. SAOB (edited in 1934) lists this word as jämnställa, first seen in 1880. In the mid 1970s, the past participle jämställd took on a special meaning of gender equality; see jämställdhet for more.
Verb
jämställa (present jämställer, preterite jämställde, supine jämställt, imperative jämställ)
- to equal, to compare, to put on an equal standing
Conjugation
Conjugation of jämställa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | jämställa | jämställas | ||
| Supine | jämställt | jämställts | ||
| Imperative | jämställ | — | ||
| Imper. plural1 | jämställen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | jämställer | jämställde | jämställs, jämställes | jämställdes |
| Ind. plural1 | jämställa | jämställde | jämställas | jämställdes |
| Subjunctive2 | jämställe | jämställde | jämställes | jämställdes |
| Participles | ||||
| Present participle | jämställande | |||
| Past participle | jämställd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Alternative forms
- jämnställa (obsolete)
Further reading
- jämställa in Svensk ordbok.