irnan
Old English
Etymology
Metathesised form of rinnan.
Verb
irnan
- Alternative form of rinnan
Conjugation
Conjugation of irnan (strong class 3)
infinitive | irnan | tō irnenne |
---|---|---|
indicative | present | past |
1st-person singular | irne | arn |
2nd-person singular | irnest | urne |
3rd-person singular | irneþ | arn |
plural | irnaþ | urnon |
subjunctive | present | past |
singular | irne | urne |
plural | irnen | urnen |
imperative | ||
singular | irn | |
plural | irnaþ | |
participle | present | past |
irnende | (ġe)urnen |
Derived terms
- airnan
- beirnan
- foreirnan
- geirnan
- geondirnan
- oferirnan
- ofirnan
- onirnan
- oþirnan
- toirnan
- underirnan
- ymbirnan
- ætirnan
- þurhirnan