idiotförklara
Swedish
Etymology
From idiot (“idiot”) + förklara (“declare”).
Verb
idiotförklara (present idiotförklarar, preterite idiotförklarade, supine idiotförklarat, imperative idiotförklara)
- (transitive) to declare to be an idiot or idiotic.
- 2021 February 18, Lisa Bjurwald, “Därför ska vi inte idiotförklara kommunernas galna projekt [Why we should not declare the municipalities' crazy projects idiotic]”, in ETC:
- När kommuner ska ”sättas på kartan” slutar det ofta med att kommunpolitiker idiotförklaras.
- Efforts to ”put municipalities on the map” often end with municipal politicians being called idiots.
Conjugation
Conjugation of idiotförklara (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | idiotförklara | idiotförklaras | ||
| Supine | idiotförklarat | idiotförklarats | ||
| Imperative | idiotförklara | — | ||
| Imper. plural1 | idiotförklaren | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | idiotförklarar | idiotförklarade | idiotförklaras | idiotförklarades |
| Ind. plural1 | idiotförklara | idiotförklarade | idiotförklaras | idiotförklarades |
| Subjunctive2 | idiotförklare | idiotförklarade | idiotförklares | idiotförklarades |
| Participles | ||||
| Present participle | idiotförklarande | |||
| Past participle | idiotförklarad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Derived terms
- idiotförklaring