hinna före
Swedish
Etymology
From hinna + före.
Verb
hinna före (present hinner före, preterite hann före, supine hunnit före, imperative hinn före)
- (transitive, intransitive) to make it before (someone) (to a location, etc.)
- Vi hann före Erik till mormor
- We got to grandma's before Erik did
Conjugation
Conjugation of hinna före (class 3 strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | hinna före | hinnas före | ||
| Supine | hunnit före | hunnits före | ||
| Imperative | hinn före | — | ||
| Imper. plural1 | hinnen före | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | hinner före | hann före | hinns före, hinnes före | hanns före |
| Ind. plural1 | hinna före | hunno före | hinnas före | hunnos före |
| Subjunctive2 | hinne före | hunne före | hinnes före | hunnes före |
| Participles | ||||
| Present participle | förehinnande | |||
| Past participle | förehunnen | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||