hibă
See also: hiba
Romanian
Etymology
From Hungarian hiba.
Noun
hibă f (plural hibe)
- fault, flaw
Declension
declension of hibă
singular | plural | |||
---|---|---|---|---|
indefinite articulation | definite articulation | indefinite articulation | definite articulation | |
nominative/accusative | (o) hibă | hiba | (niște) hibe | hibele |
genitive/dative | (unei) hibe | hibei | (unor) hibe | hibelor |
vocative | hibă, hibo | hibelor |