gefangian
Old English
Etymology
From ġe- + *fangian, from fang.
Verb
ġefangian
- To fasten together, join together
Conjugation
Conjugation of ġefangian (weak class 2)
infinitive | ġefangian | tō ġefangienne |
---|---|---|
indicative | present | past |
1st-person singular | ġefangie ġefangiġe | ġefangode |
2nd-person singular | ġefangast | ġefangodest |
3rd-person singular | ġefangaþ | ġefangode |
plural | ġefangiaþ ġefangiġaþ | ġefangodon |
subjunctive | present | past |
singular | ġefangie ġefangiġe | ġefangode |
plural | ġefangien ġefangiġen | ġefangoden |
imperative | ||
singular | ġefanga | |
plural | ġefangiaþ ġefangiġaþ | |
participle | present | past |
ġefangiende ġefangiġende | ġefangod |