förpläga
Swedish
Etymology
Borrowed from Middle Low German vorplegen or German verpflegen. By surface analysis, för- + pläga. Cognate of Danish forpleje.
Verb
förpläga (present förplägar, preterite förplägade, supine förplägat, imperative förpläga)
- feed
Usage notes
Rare outside of military contexts.
Declension
Conjugation of förpläga (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förpläga | förplägas | ||
Supine | förplägat | förplägats | ||
Imperative | förpläga | — | ||
Imper. plural1 | förplägen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förplägar | förplägade | förplägas | förplägades |
Ind. plural1 | förpläga | förplägade | förplägas | förplägades |
Subjunctive2 | förpläge | förplägade | förpläges | förplägades |
Participles | ||||
Present participle | förplägande | |||
Past participle | förplägad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Synonyms
- bespisa
- undfägna
Derived terms
- förplägnad
- förplägning
References
- förpläga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förpläga in Svensk ordbok (SO)
- förpläga in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)