förfina
See also: forfina
Swedish
Etymology
From German verfeinern, verfeinen,[1] equivalent to för- + fin + -a. Cognate with Danish forfine, Norwegian forfine, Norwegian Nynorsk forfine, forfina and Dutch verfijnen.
Verb
förfina (present förfinar, preterite förfinade, supine förfinat, imperative förfina)
- to refine
Conjugation
Conjugation of förfina (weak)
| Active | Passive | |
|---|---|---|
| Infinitive | förfina | förfinas |
| Present tense | förfinar | förfinas |
| Past tense | förfinade | förfinades |
| Supine | förfinat | förfinats |
| Imperative | förfina | — |
| Present participle | förfinande | |
| Past participle | förfinad | |
Related terms
- förfining
See also
- raffinera
References
- förfina in Svenska Akademiens ordbok online.