förbränna
Swedish
Etymology
From för- + and bränna (“burn”) (from Old Swedish brænna, from Old Norse brenna, from Proto-Germanic *brannijaną).
Verb
förbränna (present förbränner, preterite förbrände, supine förbränt, imperative förbränn)
- (transitive) incinerate
Conjugation
Conjugation of förbränna (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förbränna | förbrännas | ||
Supine | förbränt | förbränts | ||
Imperative | förbränn | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förbränner | förbrände | förbränns, förbrännes | förbrändes |
Indicative plural1 | förbränna | förbrände | förbrännas | förbrändes |
Subjunctive2 | förbränne | förbrände | förbrännes | förbrändes |
Participles | ||||
Present participle | förbrännande | |||
Past participle | förbränd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Related terms
- förbränning
- förbränningsugn