förbigå
See also: forbigå
Swedish
Etymology
förbi (“past”) + gå (“walk”)
Verb
förbigå (present förbigår, preterite förbigick, supine förbigått, imperative förbigå)
- to pass over, to ignore
- to bypass (security restrictions and the like)
- Synonym: (often more idiomatic) kringgå
Conjugation
Conjugation of förbigå (strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förbigå | förbigås | ||
| Supine | förbigått | förbigåtts | ||
| Imperative | förbigå, förbigack | — | ||
| Imper. plural1 | förbigån | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förbigår | förbigick | förbigås | förbigicks |
| Ind. plural1 | förbigå | förbigingo | förbigås | förbigingos |
| Subjunctive2 | förbigå, förbigånge | förbiginge | förbigås, förbigånges | förbiginges |
| Participles | ||||
| Present participle | förbigående | |||
| Past participle | förbigången | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
- förbigå in Svensk ordbok (SO)
- förbigå in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förbigå in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)