förankra
See also: forankra
Swedish
Etymology
From German verankern or Dutch verankeren, equivalent to för- + ankra. Cognate with Danish forankre, Norwegian Bokmål forankre and Norwegian Nynorsk forankra, forankre.
Verb
förankra
- (transitive) to anchor
- to win support for (a decision or proposal, among members of a community)
Conjugation
Conjugation of förankra (weak)
| Active | Passive | |
|---|---|---|
| Infinitive | förankra | förankras |
| Present tense | förankrar | förankras |
| Past tense | förankrade | förankrades |
| Supine | förankrat | förankrats |
| Imperative | förankra | — |
| Present participle | förankrande | |
| Past participle | förankrad | |
Related terms
- ankare
- förankring
References
- förankra in Svenska Akademiens ordbok online.