frij
West Frisian
Alternative forms
- fry
Pronunciation
- IPA(key): /frɛi̯/
Etymology 1
From Old Frisian frī, from Proto-West Germanic *frī, from Proto-Germanic *frijaz, from Proto-Indo-European *preyH- (“to be fond of”).
Adjective
frij
- free
Inflection
| Inflection of frij | ||||
|---|---|---|---|---|
| uninflected | frij | |||
| inflected | frije | |||
| comparative | frijer | |||
| positive | comparative | superlative | ||
| predicative/adverbial | frij | frijer | it frijst it frijste | |
| indefinite | c. sing. | frije | frijere | frijste |
| n. sing. | frij | frijer | frijste | |
| plural | frije | frijere | frijste | |
| definite | frije | frijere | frijste | |
| partitive | frijs | frijers | — | |
Further reading
- “frij”, in Wurdboek fan de Fryske taal (in Dutch), 2011
Etymology 2
(This etymology is missing or incomplete. Please add to it, or discuss it at the Etymology scriptorium.)
Adverb
frij
- very
Further reading
- “frij”, in Wurdboek fan de Fryske taal (in Dutch), 2011
Westrobothnian
Etymology
From Old Norse fría, frjá (“to free; to love,”) from Proto-Germanic *frijōną.
Verb
frij or frei or fräi (preterite fridd or freegd or fräid or fräigt, supine fritt or friä or fregd or fräikt)
- (particle et) To engage in nightly courting.[1][2][3][4]
Related terms
- fritt
- frekt
References
- Rietz, Johan Ernst, “frij”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 165
- Lidström, Gun, Berglund, Erik, 1991, “FRIA v. 1. frèi”, in Pitemålet : ållt mīla àagg å ö̀öx, Piteå : ABF Piteåbygden. 4th ed. p. 77
- Pihl, Carin, Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, Svenska landsmål och svenskt folkliv: Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalixmål 2, Översättning och kommentar 1959 page 205
- Pihl, Carin, 1948, Verben i överkalixmålet, Institutet för språk och folkminnen, Uppsala landsmålsarkiv, page 64