flänga
Swedish
Verb
flänga (present flänger, preterite flängde, supine flängt, imperative fläng)
- (usually with a particle like runt or omkring) to move (about) in a frenzied or busy manner; to run around, to buzz around, to bustle
- Sluta flänga runt och kom och sätt dig i soffan med oss
- Stop running around and come sit in the sofa with us
- Han var less på att flänga omkring i världen och ville slå sig ner
- He was tired of bouncing around the world and wanted to settle down
- (rare) to tear off, to skin, to flay
- Synonym: flå
Conjugation
Conjugation of flänga (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | flänga | flängas | ||
| Supine | flängt | flängts | ||
| Imperative | fläng | — | ||
| Imper. plural1 | flängen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | flänger | flängde | flängs, flänges | flängdes |
| Ind. plural1 | flänga | flängde | flängas | flängdes |
| Subjunctive2 | flänge | flängde | flänges | flängdes |
| Participles | ||||
| Present participle | flängande | |||
| Past participle | flängd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
- flänga in Svensk ordbok (SO)
- flänga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- flänga in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)