erövra
Swedish
Etymology
er- + över + -a, from German erobern
Pronunciation
audio (file)
Verb
erövra (present erövrar, preterite erövrade, supine erövrat, imperative erövra)
- to conquer, to seize (a piece of land, a country)
Conjugation
Conjugation of erövra (weak)
| Active | Passive | |
|---|---|---|
| Infinitive | erövra | erövras |
| Present tense | erövrar | erövras |
| Past tense | erövrade | erövrades |
| Supine | erövrat | erövrats |
| Imperative | erövra | — |
| Present participle | erövrande | |
| Past participle | erövrad | |
Related terms
- erövrare
- erövringknaari