dyrgrip
Swedish
Etymology
From Icelandic dýrgripur. Attested since 1739.
Noun
dyrgrip c
- heirloom, valuable, treasure (object of irreplaceable value)
Declension
Declension of dyrgrip | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | dyrgrip | dyrgripen | dyrgripar | dyrgriparna |
Genitive | dyrgrips | dyrgripens | dyrgripars | dyrgriparnas |
Synonyms
- dyrbarhet
- klenod
- värdesak
References
- dyrgrip in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- dyrgrip in Svensk ordbok (SO)
- dyrgrip in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)