dropian
Old English
Etymology
From the noun dropa.
Verb
dropian
- to drop
Conjugation
Conjugation of dropian (weak class 2)
infinitive | dropian | tō dropienne |
---|---|---|
indicative | present | past |
1st-person singular | dropie dropiġe | dropode |
2nd-person singular | dropast | dropodest |
3rd-person singular | dropaþ | dropode |
plural | dropiaþ dropiġaþ | dropodon |
subjunctive | present | past |
singular | dropie dropiġe | dropode |
plural | dropien dropiġen | dropoden |
imperative | ||
singular | dropa | |
plural | dropiaþ dropiġaþ | |
participle | present | past |
dropiende dropiġende | (ġe)dropod |